måndag 22 december 2014

Reflektion/utvärdering


Storyline som pedagogisk metod

Vi finner att Storyline är ett bra arbetssätt när man vill ta sig an miljöfrågor på ett demokratiskt sätt. Genom att barnen får gör egna karaktärer skapas relationer och vi menar att det är ett effektivt sätt att fånga barnens intresse. Engdahl, Karlsson, Hellman och Ärlemark-Hagsér (2012) framhåller att en viktig aspekt i lärandet om hållbar utveckling är att kunna ändra och vidga sitt tänkande och då är det av vikt att kunna lösa problem och använda sig av fiktion för att klara av att tänka nytt. Genom att använda sig av nyckelfrågor får barnen tänka till och vi anser att det går att styra in barnen på det vi vill att de ska lära sig vilket får processen att utvecklas. Nyckelfrågor är också ett bra sätt att få igång barnens tankar.

Social hållbarhet

Under arbetet har mycket av den sociala hållbarheten fokuserat på demokrati, barnens reflektioner utifrån nyckelfrågorna har lett och styrt processen framåt vilket vi menar gör dem delaktiga. Björklund (2014) framhåller att barn inte får skuldbeläggas för dagens miljöproblem, de ska istället få uppleva ansvar och en känsla av att de kan påverka.

Ekonomisk hållbarhet

Att återvinna och även återbruka tycker vi är en ekonomisk hållbar metod. Genom att använda saker vi redan har genom återbruk bidrar det till att förskolan inte behöver lägga pengar på nytt material vilket i sin tur leder till ekologisk hållbarhet. Ett annat sätt är också att ta med sig naturmaterial från exempelvis sin naturruta till förskolan och sedan använda i skapande processer. Björklund (2014) finner att detta är ett bra sätt att förlänga stunden till naturen. Genom studiebesöket på återvinningscentralen blir det tydligt hur mycket som faktiskt slängs vilket kan leda in på nya nyckelfrågor som också rör konsumtion.
Ekologisk hållbarhet

Genom att barnen får ta del av processen med skräpbrädan blir det konkret och de får en bild av vad som händer med skräp i naturen vilket förhoppningsvis får dem att värna om den vilket i förlängningen leder till ett mer ekologiskt hållbart samhälle.



Inbjudan...


Det kommer ännu ett brev som visar sig vara det sista.

Hej!

Tack för brevet och hjälpen. Som tack vill vi bjuda er på fest. torsdag 8 oktober kl. 10:00 vid naturrutan, ta gärna med ert Skogsfolk som vi sett att ni tillverkat.
Välkomna!

hälsningar skogsfolket

För att få en trevlig avslutning vill vi bjuda barnen in barnen till fest på naturrutan med tillhörande picknick och lekar.


 Bild från Google: http://mittlivsomsusanne.blogspot.se/2012/10/20-ars-fest.html

Studiebesök…


För att öka barnens förståelse gör vi ett studiebesök på en återvinningscentral.

Nyckelfråga:
  • Vad kan man slänga här?
  • Vart tar de vägen sedan?



Vitsippornas brev till Skogsfolket...


För att få igång barnens tankar och för att de ska få reflektera över vad vi gjort ställer vi dessa nyckelfrågor:     
  •    Vad har vi gjort för att hjälpa Skogsfolket?
  •  Hur ska vi berätta det för dem?
För att berätta för Skogsfolket vad vi gjort med skräpet skriver vi ett brev och lämnar vid naturrutan.

Hej Skogsfolket!
Vi har tagit hand om skräpet som låg hos er. En del av skräpet har vi gått till återvinningen med så att de kan bli till nya saker, annat har vi att skapa med i vår ateljé. Vi har också gjort en skräpbräda och grävt ner för att se vad som händer om skräpet hade fått ligga kvar i naturen.
Hälsningar Vitsipps-barnen

Förskolan ska sträva efter att varje barn

”utvecklar intresse för förskriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,” (Lpfö 98, 2010 s. 10)

Bild från Google: http://www.studerasmart.nu/jobb-cv/personligt-brev/




Sortering av skräp...



Tillbaka på förskolan diskuterar vi återigen med barnen;

  •  Vad ska vi göra av/med skräpet?

Vi tror att barnen har många kloka idéer, exempelvis att vi kan sortera det, pyssla eller leka med det, slänga det i soptunnan, låta det ligga kvar.

· Vad händer om vi låter skräpet ligga kvar i skogen?


Vi bestämmer oss för att prova och tillverkar en skräpbräda som vi sedan gräver ner och följer.
  

Vi fortsätter att följa barnen idéer och teorier genom att gå till återvinningsstationen där de får sortera. Lite av skräpet hamnar i ateljén och en del får de ha till lek. 






Skräp

På naturrutan…


Bild från Google: http://sorgardenforskoleklass.blogspot.se/ 

 När vi besöker vår naturruta möts vi av detta.


I skogen har vi en samling där vi diskuterar vad vi ska göra med skräpet som vi sedan tar med oss till förskolan.

Brev två...



Efter en tid kommer det ytterligare ett brev till Vitsippan.

Hej!

Vi undrar om ni kan hjälpa oss med en sak. Vi har hittat massor av skräp i skogen, folke har till och med snubblat över någon konstig hård grej. Vi skulle bli glada om ni kunde hjälpa oss att reda ut vad detta är och vad vi ska göra av det.


Hälsningar skogsfolket!

När barnen fått brevet från Skogsfolket väcks nya tankar och vi kommer diskutera ett antal nyckelfrågor i gruppen;

  •  Vad är skräp?
  •  Hur hamnade det där?
  •  Hur skulle vi kunna hjälpa Skogsfolket?

Tillsammans med barnen kommer vi överens om att vi ska besöka vår naturruta och titta hur det ser ut.


Skogsfolket



Tillverkning av Skogsfolket

När barnens tankar har satts igång anser vi att det kan vara dags att börja tillverka Skogsfolket.
Vi samlar barnen i smågrupper i vår välfyllda ateljé, där finns material tillgängligt, allt från papper till naturmaterial. 

Genom att barnen får skapa sin egen figur av Skogsfolket får de en relation till dem. När alla skapat sin figur tittar vi på dem i en gemensam samling där barnen får presentera sin karaktär.
När vi har dessa karaktärer börjar vi fundera kring frågor hur de kan bo;

  • Hur kan de tänkas bo?
  •  Hur ser de ut runtomkring dem?

Barnen får sedan i smågrupper tillverka platsen där Skogsfolket bor.

Förskolan ska sträva efter att varje barn

”utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker material och redskap,” (Lpfö 98, 2010 s. 10)






Det börjar med ett brev...

Till Vitsippans barn kommer ett brev från Skogsfolket.

 Hej!

Vi är skogsfolket och vi bor i skogen. Vi har tittat på er varje torsdag när ni har varit i er naturruta. Vad kul ni verkar ha, och vad roligt att följa naturens årstidsväxlingar.

Vi ses snart igen!

Hälsningar skogsfolket


Med detta brev startar arbetet med Storylinen kring Skogsfolket. Tillsammans med barnen diskuterar vi nyckelfrågorna;

·         Vilka är Skogsfolket?
·         Hur ser de ut?
·         Hur bor de?
·         Vad gör de?
·         Vad äter de?


Utifrån nyckelfrågorna tänker vi att barnen ska bygga upp en relation och skapa sig en bild av Skogsfolket.
Planeringsmatris Storyline





torsdag 18 december 2014

Presentation av oss själva

Anna, Moa, Victoria, Johanna och Julia 

Anna Fock- Bor i Trollhättan med man och två barn. Tycker om att vara ute i naturen med hunden   och familjen.

Moa Kindblad- Bor i Kungälv med sambon. Tycker om att träna och pyssla.

Victoria Olsson- Bor i Ale tillsammans med min familj, men spenderar mycket tid med min pojkvän som bor på Fotö. Jag tycker om att spela fotboll, umgås med mina vänner och vara ute med min hund.

Johanna Brants- Bor i Göteborg med man och två barn. Är intresserad utav matlagning, tycker om att träna & läsa.

Julia Rosén- Bor i Trollhättan med sambon. Tycker om att baka och skjuta luftpistol.

måndag 15 december 2014

Vår planering

Den närmsta veckan ska vi Vitsippor sätta oss in i vad storyline innebär och hur vi vill ta oss an examinationsarbetet. På måndag den 22/12 träffas vi en heldag på Högskolan Väst, då vi sammanställer och påbörjar arbetet.